Okej, nu har jag hämtat mig lite från min depression som slog till tidigare under dagen. Jag har fått dansa av mig! Jag hade möte med alla kära dansare i spexet och vi gick igenom manus och jag berättade hur jag tänkt lägga upp hösten/våren. Det är en jättestor utmaning jag antagit att vara ansvarig för hela danseriet, i synnerhet när spexet är mer musikal än tidigare. Ibland undrar jag om det är dumt att jag gör det här, eftersom det tar så mycket tid. Men majoriteten av alla lärare rekommenderar oss studenter att engagera oss i kåren, eller i alla fall pyssla med någonting utanför skolan. Jag antar att de pratar utifrån egen erfarenhet. Det hade varit jättetråkigt att inte ha något annat än skola. Nu kämpar man för att upprätthålla två saker. Men det är värt det, det känner jag på mig. Danserna kommer bli så bra, det märktes redan idag! Mina två nuvarande kurser kommer vara väldigt krävande, det börjar märkas att universitetsstudier är tyngre än ett heltidsjobb. Mitt gamla heltidsjobb (på Kåp som H, A, N, S säger) var "bara" fysiskt jobbigt. Att kunder kunde behandla en som skit/luft/prutt var någonting man inte tog med sig hem när man slutat. Nu när jag pluggar ÄR jag min utbildning. Tjugofyra timmar om dygnet är jag student. Är det inte plugget är det plånboken som påminner om det.
Nu när jag som sagt hämtat mig lite från min bitterhet, som nog mest berodde på att jag då hade gått femhundra meter i vågrät snöstorm, ska jag spendera resten av kvällen med mina böcker och ekonomiartiklar. Under mikrobiologiintroduktionen idag visade vår lärare en bild på en bakterie som heter Clostridium Ultunanes, hur HÄFTITT är inte det då? Upptäckt och utvecklad på självaste GC. Vem hade trott att GC kunde vara så coolt för ett år sen? Tjo!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar