Jag hade tänkt att författa ihop en liten resumé av läsåret 10/11, men det kräver massa tid framför en dator som jag inte har någon kabel till, så det har inte blivit av än. Att leva utan dator hemma är både skönt och jobbigt på samma gång. Det blir inget onödigt facebookande när jag egentligen behöver göra annat. Men jag kan inte heller lyssna på musik. Eller betala räkningar. Akutfacebookandet sköter jag med iphonen.

Helgens bal revs av med buller och brak. Jag har lagt på mig en hejdundrandes förkylning och genomgick hela helgen med feber och snor. Kul. Inte. Idag väntar min arbetsintervju, dit jag kommer gå och låta som en hes tant som rökt sen hon var 14. Kul. Inte. Förhoppningsvis kirrar jag jobbet ändå. Imorgon har jag min sista tenta och sen är det slut på mitt andra universitetsår. Hjälp vad fort det går!

Nu har jag lagt upp min balklänning e litta skvätt. Nu ser jag inte längre ut som ett försök till att se ut som en turkosgrön grekisk gudinna. Nu är klänningen CHIC och det bara osar FASHION från den. Eftersom jag slaviskt lyder modebloggismen kommer självklart en eller flera bilder läggas upp på skapelsen.

Idag är det sista dagen innan statistiktentan, den tentan som skapat kanske mest pluggångest hos mig någonsin. Därför ska jag knappt plugga alls idag! Nu ska jag in till stan och fixa massa grejer inför balen, sen ska jag försöka hinna sy om min balklänning lite. Igår tog jag ut pattinläggen som var insydda i den så nu slipper jag se ut som att jag har stela taxöron! Det blir bal med enbart klänning och trosor och skor! Tjo!

Förresten är jag nog så nära ett jobb som man kan vara nu utan att ha fått själva jobbet. Igår ringde de på systembolaaget och kallade in på intervju. Och frågade vad jag har för skostorlek och klädstorlek. Hur tolkar man det? Jag tolkar det optimistiskt!


Good day

Årets balfrisyr är kirrad. Gött!

Ahh, long time no see. Även om jag var sjukt ringrostig igår kväll och inte ens kom ihåg vilket som är mitt sparkben kom jag snabbt igång idag, ty det sitter i ryggmärgen.

Nu ska jag åka (dock inte med longboard) till Räven ute i skogen och fira hennes 25årsdag.

Jag tänkte att jag skulle skriva om... fast nää. Det är inte dags än. Kanske om ett år. När vi förhoppningsvis inte bara är tre om den insikten.

Timbuktu - resten av ditt liv

Förhoppningsvis reder saker och ting ut sig till slut. I slutet av maj ska jag på arbetsintervju och jag SKA få jobbet. Så är det bara.

För att, till skillnad från förra inlägget, dra upp det som faktiskt är BRA kommer här en liten resumé av det som är kvar av årskurs två på SLU.
I helgen drar jag ut till landet och firar allas vår Räv som fyller 25 idag. Det ska bli så trevligt så! Vi ska äta god mat och titta på sjön (eller är det havet?). Nästa vecka är det balvecka och som ceremonimästare är jag högst närvarande. Däremot måste jag införskaffa tillbehör till min balklänning. Vad har man till en turkos klänning när det är vårbal? På fredag är det en kväll i ringversers tecken och det ska bli riktigt kul att se på. OCH PRESENTERA. Jag är nämligen huvudansvarig för Rävens ringvers. Vi planerar och planerar. Samma dag, fredag, är det även statistiktenta men det bortser vi från i det här glada inlägget. När balen är över går jag i skolan till siste maj, sen är det sommarlov/arbetslöshet som gäller! Förhoppningsvis ingetdera, och en härlig tremånadersperiod av jobb!

Nu lyssnar vi på Veronica Maggio. O hör sen.

Jag vet inte riktigt, men det är snart upp emot en månad sen jag skrev här sist. Ändå är ni minst åtta läsare om dagen. Har inte mönstrets synts väl?

För det första har min kabel till datorn gått sönder så jag kan bara använda datorn när kära Maja är snäll och lånar ut sin kabel till mig. För det andra finns det ingen motivation till kreativitet. Jag är med snälla ord inne i någon slags livskris som till mångt och mycket beror på olika saker inom områden som umgängeskretsen, skolan, kåren och frånvaron av sommarjobb. Utan sommarjobb gapar min kalender helt tom från och med sista maj till sista augusti, vilket är en mycket stressande situation för mig eftersom jag är kaputtpank och måste tjäna pengar. Självklart kryddar jag min redan förvirrade hjärna med tankar om jag verkligen valt rätt utbildning och om det är lönlöst att försöka förstå sig på lantbruk alls. Jag som nyligen varit så himla motiverad till det och inställd på att jobba med det. Jag är inte skrockfull, men drömmer jag lika illa mardrömmar som jag gjorde senaste natten kommer jag inte längre tro att fullmånen påverkar min hjärna om natten, utan att det är nåt värre på gång.