Ja, mamma, jag tar det lugnt. Tummis!

Jag drabbades av en impuls för förändring och kom impulsivt på att jag inte ville ha snelugg längre. Nu sitter jag här med en tjock rak lugg som killar mig på ögonlocken. Tiderna förändras, och så även jag. Tjo!

Det var inte meningen att glömma bort bloggen. Men det har varit en turbulent tid sen sist.
I tider av många personliga angelägenheter känns bloggen lite för allmän för att det ska kännas ens halvt okej att dela med sig till den. Så jag har avstått.

Eller inte orkat.

Skillnaden är hårfin.

Hösten är här och jag har stormat in i den utan att märka när allt hände. Jag känner mig otroligt peppad. Som koreograf i årets Ultunaspex kommer jag har dödsmycket arbete att göra, men jag trivs som bäst när jag inte har en lugn stund. Sen har jag mina studier att bry mig om. Jag har bytt från Mat & Hälsakandidat till Livsmedelsagronom, och i takt med att folk hoppar av linjen för att bli diverse läkare och sånt känner jag hur arbetsmarknaden lägger sig till rätta framför mina fötter.

Jag har märkt personliga ändringar hos mig själv sen i våras också. Jag har gått ned i vikt, och fick köpa nya BHar som passade. Storlek 70B hamnade jag på. Jag som klagat på att folk med små pattisar inte behöver BH. Nu är jag snart en av dem. Dessutom har jag märkt att det är roligt att festa. Hee. Eller snarare - jag blir full nu för tiden. Vad har hänt?