LONG TIME

Oj.

Så längesen jag skrev. Så mycket som hänt. Så jobbigt att göra ens en resumé.
Äh, julafton var awesome. Juldagen var också riktigt trevlig, vi höll till på le château de Larra som vanligt. Jag gillar ju traditioner, nom nom. Annandag jul var mindre angenäm att gå upp på eftersom jag kom i säng vid fyra, men ännu en tradition bjöd på dunderfrukost hemma hos min moster vilket piggade upp mig. Nu är jag tillbaka i Uppet och härnäst stundar nyår. Kom igen karma, låt mig börja nya året som jag vill!

En två år gammal bild som jag gjorde under mellandagarna. Ptja. Aavars.

ÄKTA ULTUNESARE

För den som har lust lystrar jag nu mer även till SIGILL. I fredags blev jag döpt i Fyris kristallklara vatten och ingen är väl gladare än jag. Tack för namnet alla mina kära, fina vänner!

JULLOV. ELLER?

Imorgon ska jag köra hem till Värmland.
För er som kan er geografi och som vet att jag bor i Uppsala kan ni på kartan se att det är endast den lille lille sträckan på 2 mil mellan Karlskoga och Kristinehamn som inte fått en halkvarning på sig. 2 mil av 24 utan halka.

Underbart.

Är det kharma?
Är det för att jag råkade svära flera gånger i domkyrkan i måndags?
Är det för att jag syndat på annat sätt?

PISTVAKT

I saw your face in a dream last night
A vision so bright and so clear
Though you were lost in the city lights
It felt as if you were here

In my dreams
I hold you tight
I wish that I never let go
In my dreams I have no fright
'Cause I'm no longer alone

We will never touch again
I'm under a spell since you've gone
We will never kiss again
I'm under a curse and I'm done
I feel so blue and alone

You had fire in your eyes
And magic was in your touch
I want you back and I despise
That what I want is too much

In my dreams I hold you tight
I wish that I never let go
In my dreams I have no fright
'Cause I'm no longer alone

We will never touch again
I'm under a spell since you've gone
We will never kiss again
I'm under a curse and I'm done
I feel so blue and alone

LAB WARS

CRIBS

WELCOME TO MA CRIB

This is ma crib, it's 22500 square meters. There's ma yellow diningroom with a balcony. I never use it though, but it was expensive!

This is ma super flat TV with all extra components u can buy.

Ma kitchen is full of super nutrient foodstuffs, which I never eat, cuz I like BBQ better.

This is ma walkin' closet. White is the color of real gangstah. Every locker has a top modern locker device for ma expensive coats. Fancy as hell!

Ma tub is to big to show, but here's ma shower. What you can see in the pic is a tiny piece of ma bathroom.

Ma fryer is biggest in the world. And the most expensive, ofc. Ma housekeeper makes the fatest chips evah.

This is my lounge and ma homie with a white russian light in her hand. Iv'e got 3 64'' TVs here so we can watch NHL.

Sometimes uninvited fans intrude. I'm lucky to have the best lifeguards in the world.

We sent them this way.

FÄÄÄÄRDIG

Nu har jag sytt klart min livs första balklänning!

VEM HADE TROTT DET?

Nu är den banne mig helt klar, sitter som ett smäck, är skitsnygg.

Till denna skapelse gick det åt:

• 6,5 meter tyg, plus nästan lika mycket fodertyg
• Tråd
• Envishet och naivitet
• 2 symaskinsnålar
• 2 plåster
• A little help from my friends
• 8 dammsugningar
• Mängder av timmar och bra musik
• Två kilo vånda

Resultatet visas på lördag!

HUR?

Putsandet av klänningen görs bäst med pannlampa.

DITT SKRÄP!

Nu har vi raskt sprungit in på BALVECKAN och det kunde inte passa mig bättre. Tyvärr kommer skolan rejält i kläm nu men balen är mitt lilla skötbarn och det enda jag vill tänka på nu. Det enda.

Men så kommer jag att tänka på att min labbgrupp åker till Gävle och besöker Gefleortens mejeri imorgon. Då blir jag genast ännu lite piggare på livet. Sen smyger sig tanken på att det är funkisfest nästa fredag in och då blir jag till och med ännu gladare.

Men mer än så? Nej. Inte nu.

KÅREN 80 BAST

Nästa år fyller kåren ÅTTIO år.

Förstår ni vilken fest det blir då?
Kan ni ens föreställa er i era vildaste drömmar?

(Har precis varit tillsammans med PANTHERA hemma hos URAN och grattat honom på 85-årsdagen. Då kom vi att prata om kårens 10-, 25-, och 50-årsjubileum och vilka fester det var. 50-årsjubiléet var så stort att det fick hållas middag både i rikssalen i slottet och på Ultuna (!). På 10-årsjubiléet var de i Sunnersta och dansade på borden.)

Som ceremonimästare detta år kommer jag vara minst sagt involverad.
MÅSTE. LÄSA. PÅ.
Arkivet nästa!

PÅ VÄG

Jag är helt ärligt imponerad över mig själv. Nu är draperingarna ditnålade och ska bara justeras så det ser bra ut på mig. Sen ska jag sy i hyska och hake på baksidan, fålla den i nederkant och sen är kjolen klar! WINNING!

ANDRA SAKER

Jag hoppas du är mogen nog att stå för dina handlingar. En millimeter från en gadd med ditt namn på.

SOMEWHERE OVER THE RAINBOW

Idag skulle Anders ha fyllt 24 och vi skulle säkert firat honom med buller och brak, precis som sig borde när han kom igång. Inte minst hade det stått en 1liters Xanté på bordet.

Nu är detta inte möjligt längre.

Men vi ska fira Ultunas andra födelsedagsbarn! Liten blir stor! Idag fyller CAMILLA BROMS 25 och ikväll intar vi SoL utklädda under temat STOR. Men innan dess ska jag sy sy sy så in i helvete syy!!

Igår gick vi ut och åt mat på Vdala och hamnade sedan på teknologsläppet på övervåningen. Idag mår fotleden inte speciellt bra, vilket förmodligen beror på all dans alternativt sprinten till bussen.

TRADITIONENS ANDE TALAR

Om allt vill sig väl blir jag inröstad till kårmarskalk imorgon. Och eftersom jag inte har någon konkurrens borde det inte vara några problem. Som kårmarskalk ska jag på var Ultunesisk middag ett år framöver fungera som toastmaster. När jag vill ha uppmärksamhet av middagsgästerna kliver jag upp på scenen och bankar stören med ultuna-emblemet i golvet och förväntar mig att folk ska skrika "AJ!" som svar. Sen hälsar jag välkommen eller kallar upp en talare genom att rimma. Utöver detta ska jag inför middagarna fixa med biljettsläpp, bordsplaceringar, marknadsföring etc. Det kommer bli bra det här.

Denna befattning ska jag dessutom kombinera med att vara ceremonimästare ett år till. Jag har lånat hem kårbibeln, en helig, luggsliten bok vid namn Traditionens ande talar, som förtäljer om allt sjukt ultunesarna har gjort genom åren. Hade inte kårobligatoriet avskaffats hade vi nog fortfarande dragits med SKRÄCKNATTEN för småttingar och andra helvetiska (men underbara) påhitt. Jag ska definitivt rota fram några gamla anekdoter att dra nytta av.

Nu kör vi!

STACKARS NASSARNA

Satans pissebajs.

Istället för att sova har jag suttit och tittat igenom lite grisgrejer. Jag har skapat mig ett stort intresse för Sveriges grisproduktion och ligger nu i startgroparna för ett litet projekt som går ut på att få ut den kunskap jag har till andra människor. Det finns massor att läsa. Men så går man in på satans djurrättsalliansens griskampanj och blir så himla deprimerad. De har sedan 2009 lagt ut filmer och bilder på gårdar från stora delar av landet och har lyckats sammanställa det i en hemsida full av koncentrerat elände. Vår befolkning är uppdelad i tre lägen; de som är insatta och vill rädda svensk grisproduktion, de som är insatta och totalt vill såga svensk grisproduktion, och så den största gruppen; de som inte har en aning om något men som gillar både bacon och korv. Djurrättsalliansen placerar jag i andra lägret. Jag ser att de gjort försök att skaffa sig reella fakta men har man inställningen att något är skit så kommer det alltid se ut som skit hur man än vrider och vänder på det. Frågar man dem om "det inte är bättre att köpa svenskt än utländskt kött?" får man svaret att "ursprungsland Sverige behöver inte betyda att det är svenskt kött". Hade man frågat mig samma fråga hade jag naturligtvis sagt att "JA, självklart är det bättre att köpa svenskt kött". Sverige har världens strängaste djurskyddslagar. Att de där människorna sedan har filmat material där grisarna ligger döda, är sårade och smutsiga och saknar strö kan bland annat bero på att grisnäringen är så körd i botten att den ligger och dödssprattlar själv. Så länge pappa Svensson köper den billiga danska fläskfilén för 64,90 kr kilot kommer visserligen familjens fredagsmys vara säkrat, men svenska grisbönder kommer inte ha en chans att komma på fötter igen. Tänk om någon 2009 hade åkt över till Danmark och filmat lite och släppt det till Aftonblaskan. Då hade Svensson stormat över det istället och valt det 2 kronor dyrare baconpaketet nästa gång. Svaret på frågan är inte, som djurrättsalliansen menar, att bli vegetarian, det handlar om att stödja Sveriges gröna näringar. Ju mer material de skaffar för att avskräcka oss, desto mer måste vi arbeta för att skapa sann förståelse. Självklart vill man ha friska djur som man kan äta med gott samvete, men när produktionen är så brutalt pressad som den idag är blir det svårt att hitta lösningar. Om man inte väljer att äta danskt förstås. Att man inte har resurser och ekonomiska medel till att förbättra sin uppfödning är inte konstigt om man tänker på att bönderna skulle behöva få in i snitt ca 30% mer i inkomster för att gå plus minus noll som det är nu. Det finns knappt någon vinst alls i att föda upp grisar i Sverige idag. Kom igen nu, KÖP SVENSKT. (Och kolla på köttmängden på kasslern och falukorven när du väl håller på. Och E250 är inte farligt, det skyddar bara mot Clostridium botulinum.)

TIMBUK FORTSÄTTER FÖRTROLLA

Helgen spenderades hemma i Värmland. Jag kände mig faktiskt riktigt bortskämd den här gången men jag uppskattade det till varje pris. Och även om jag aldrig skulle titta på Doobidoo självmant så var det härligt att sitta i det tillfälliga vardagsrummet och andas lugnt. Nu är det tre veckor kvar till Luciabalen går av stapeln. Balen är mitt och Matildas lilla skötbarn som vi vårdar ömt. Tänk att det är så mycket att tänka på. Talare hit, ringar dit. Nu ska jag bara se till att inte dra på mig den förbannade mykoplasman som går som pesten och som jagar mig i drömmarna. En liten jävel utan cellvägg, som inkuberar sig i tre veckor innan den känner att "NU är det dags att jävlas!" Precis vad jag INTE behöver. Så då drar jag på mig min allra största hypokondri och tror att jag kommer dö, allra minst. Inom en snar framtid också.

I can't remember the last time I kissed someone with passion and got the same passion back. I try to convince myself that someday I will experience real passion. Even though I don't remember our first kiss, I remember the thrill and the times I actually thought my thumping heartbeat drowned out the sounds of the late night, sometimes it even felt like my chest would burst into pieces. But the only thing which in reality burst was my heart.

JASON

Allt han rör vid blir till guld. Så klicka nu på TIMBUKTU - KOM OCH HÅLL OM MIG och lyssna och njut.

SALMONELLOSIS

När jag precis lagt Maillardreaktionen bakom mig kommer jag in på ett nytt område att snöa in på. Under de kommande veckorna kommer jag och Salmonella vara bästa och sämsta vänner. Vi kommer göra massa saker tillsammans - äta, skratta och sova. Och hålla mig vaken om kvällarna med en förbannad labbrapport igen. YES!

IT'S TIME YOU RISE OR FAIL

Vi kör en inspirerande bildkavalkad. Sätt på låten också. Kära, kära Beirut. Jag behöver få in lite kreativitet i mitt liv innan det blir för inrutat av akademiliv och framför allt engelska mikrobiologiska texter. Det mesta är ganska grått nu för tiden faktiskt. Vad ska jag ta mig till i livet? Vad önskar jag mig i julklapp? Är det någon som vet vart man hittar glödlampslampor förresten?

MITT LILLA BALKLÄNNINGSEMBRYO

HOS KORVMAKARN

I tisdags var vi på studiebesök hos den lokala kornstånkarn här i Uppsala. Ni kan lugna ner er här och nu för jag kommer inte berätta om hur dåligt eller ohygieniskt det var. Jag tänker inte klaga alls.

För det var häftigt att vara där.

Lamm på mörning i taket, 100 kilo gul smet i korvmaskinen. Upphängda färdiga korvar från golv till tak i absolut iskalla kylar. Pompösa utläggningar från korvgubben. Äntligen känns det att vi faktikst läser livsmedel och inte bara biologi. Igår hade vi alumnikväll till vilken bland annat Anna Sjögren (senast sedd i Landet Brunsås som "kostmupp" enligt egen utsago) var bjuden. Hon höll låda under 15 mycket inspirerande minuter om PRECIS sånt jag ville höra. Hon utbildade sig till kostekonom men sysslar nu med att få ut sina budskap och kunskaper till folk istället för att chefa över ett storkök. Jag har under de senaste åren funderat på något liknande. Jag älskar att skriva, jag vill inspirera andra och jag vill nå en större lyssnarskara än de som läser här. En dröm vore att skriva för någon tidskrift. Nu har jag fått en del konkreta tips över hur jag kan forma min utbildning för att komma närmare det jag vill. Win!

SY SY SY!

Ibland får man för sig märkliga saker. Jag har nu fått för mig att jag ska sy en balklänning, på en månad. Jag har inte sytt något på allvar sedan jag gjorde en kinaskjorta på syslöjden i nian. Sedan dess har jag i och för sig sytt otaliga dräkter till maskerader på Ultuna. Nu sist elva gröna tyllkjolar till älvorna på hembjudningarna.

Men det här är liksom lite annorlunda. Följ den spännande fortsättningen!

ILLA

I-LANDSPROBLEMET

Varje morgon sätter jag på SVT:s gomorron när jag vaknar. Det är liksom en vana som sitter i sen väldigt gammalt för det gjorde jag även när jag gick på gymnasiet. Ibland blir programmet lite väl repetitivt och när jag sett nyhetssändningen 3-4 gånger en morgon brukar jag ha slagit över till kanal 4:as nyheter för att få omväxling. De brukar dock ha exakt samma nyheter, med annorlunda röster, ord och fotovinklar bara.

Något man inte kommer ifrån är vädret. Speciellt såhär års när det alltid är 10 grader och mulet är det VÄRDELÖST att också påminnas om det varje kvart. Först kommer eländet på riksnivå sedan visas det lokala skitvädret istället. Jag skulle nöja mig med att nyhetsuppläsaren sa "Idag, liksom igår och imorgon, är det höst".



Det var förresten bara någon månad sedan jag kom på att SVT sänder gomorron för att sedan sända gokväll lite senare på dygnet. De liksom.. knyter till varandra! Har ni tänkt på det? DET HADE INTE JAG!

HEMLÄNGTAN

Igår pratade jag och Micke om att på söndagar blir alltid hemlängtan större än under veckans övriga sju hektiska dagar.
För mig består den här veckan av redovisningar, Svensk Mjölk-besök i Stockholm, utskottsordförandedag,
extrainsatt kårmöte (heja Sofie!) och annat tjafs. Med andra ord kommer den här veckan springa iväg.
Och även om vi inte har potatislov som barnen i småskolan så är vi lediga på fredag.

PÅ TORSDAG ÅKER VI HEM, JAG OCH GRÖNA FARAN!

Han kan lyfta dig högt
och sen släppa som ingenting
Hon ber säg som det är
men tror ingen om någonting
Och han tar det han får
och tackar för sig
Ja, han stjäl som en tjuv
men han är ändå mannen för dig

OM KROPPSMÅLNING

Ida pratar om tatueringar dagarna i ända, visar bilder och har nu bokat tatueringstid för.. femte (?) gången. Då börjar Agnes också prata om att hon borde boka in en tid för tatuering. Där sitter vi och diskuterar, jag skrattar åt minimala tatueringar som är så sjukt löjligt, och skrattar ännu mer när jag går in på Uggliest tattoo och fullkomligt njuter av folks saknad av god smak och omdöme. Sen funderar jag på mina egna tatueringsplaner, som jag inte ens vet om jag någonsin skulle skridas till verk. Förr, under mina baktaktsår, var jag väldigt förälskad i Svenska Akademiens fina lejon, ett motiv som jag nog aldrig kommer tycka är fult, men som hade betytt mer för mig om det hade präntats in då, inte nu, tre år senare. Nu är jag isåfall inne mer på mitt egna ursprung och uppväxt. Och jag älskar ju kurbits och dalahästar. Men mest kurbits. Om jag någon gång har modet, tillräcklig vilja, ett tillräckligt oslagbart motiv och kommer på en bra hudslamsa att måla på, ja då blir det kurbits.

Jag är dock säker på att jag kommer mötas av reaktioner som "men du är ju inte från dalarna!". Men vad jag vet är inte folk med karpar asiater, folk med pinupor födda på tidiga 1900-talet och såvidare. Dessutom är Värmland och Dalarna om några landskap syskon.

TENTAFEST!

Tenta nummer två är gjord och jag har aldrig varit fnittrigare under en skrivning än under denna. En del av frågorna var rent bisarra och totalt främmande för mig. Min tentafest har än så länge bestått av halloumi, labbrapportskrivande och projektarbete i ledarskap. Men också underbart umgänge i Flogsta med JFL.

Tydligen har bloggtoppen blivit hackat också. Jag kollade upp om jag var en av de lyckliga 90 000 vars lösenord nu går att få tag på. Såklart jag är. Så varsågod, den som vill hacka min gamla blogg, gör det bara gör det. Den kan behöva livas upp lite.

hÄLGEN

Ja jösses. Helgen försvann. Kårtraktorn Viktor försvann. Hembränningsapparaten försvann (nästan). Älgen på tallriken försvann. Vi var på ledningsregementets höstmiddag och klockan blev två innan vi försvann. Klackskorna försvann. Tillslut, efter en visit på älgsläppet, försvann vi in i bastun på efterfest. Kylan försvann. Ett flak öl försvann. Söndagen försvann.

KAROTENERNA

Hösten, du är lika gul som min vardag är grå. Men du har också lika stor mångfald som min vardag har.

Men som man säger, det är färgduttarna som gör'et!

GOT LEFT

DAGEN TENTA om 7 minuter. Jag sover inte. Än.

Igår, eller tidigare idag om man vill för den delen, kunde jag inte heller sova. Då kom jag på ett gammalt beprövat knep som mödrar och fetton tagit till i alla år. Nattamat! En skål turkisk yoghurt, en smörgås och en pepparkaka senare somnade jag gott. Snacka om att det bara är psykiskt.

Men jag vägrar göra det till en vana för mina sömnproblem. Nu handlar det mest om tentaångest, vanlig ångest och annalkande förkylning. Jag har under de senaste månaderna varit ständigt småförkyld och nu känner jag riktigt mjuk om kroppen så att säga.

Tyvärr har jag bangat de senaste veckornas bonde söker fru-pub på kåren. Jag kollade på det här hemma idag och kom en ny programidé - fru söker bonde. Yay!

Min bästa låt

MJÖLK

Ja, jag är inte den första på Ultuna att upptäcka denna reklamfilm men i Kristinehamn och bland övriga läskretsen är jag definitivt först. Den här filmen är med glimten i ögat uppseendeväckande och står för att det är king med lantbruk. Jag kan bara instämma.

KLICKA HÄR


(dessutom är hela kåren lite starstruck eftersom det är vår aktivist Erik Ryssén som innehar huvudrollen)

PROGRAMFEST

I lördags hade livsmedlarna och biotekarna programfest tillsammans på Kåren. Frågorna efter detta evenemang är många:

1. Vad hände?
2. Vad sa jag i mitt tal?
3. Varför fungerade inte flampulvret till diagongränden, eller var pulvret slut?
4. Hur många blåmärken har JFL tillsammans nu?
5. Vem tog alla kort i min kamera?
6. Vart är min fez?

A WARNING SIGN

TURKIET

Dag 1
Först blev avresan två timmar försenad pga att det skulle bytas oljerör so
m flögs in från Köpenhamn. När vi väl kom till Arlanda åt vi frukost och halvbotaniserade bland taxfreen. Tror en och annan morgonbjörn byggdes också. När vi kom ombord på flyget sa värdinnan hej och välkommen till det här flyget som ska ta er till gran canaria, vi kommer visa en film som heter I rymden finns inga hjältar med Nils/Bill Skarsgård. Frågan är om hon valt mellan whisky eller sherry på morgonen.

Väl framme i antalya väntade en lång bussresa på Turkiets sydkust bland bomullsodlingar och granatäppelplantage till Side. Att hotellet heter catty garden trodde vi väl mest skulle vara en kul grej, men här kryllar det av katter överallt. Till kattanternas förtjusning! Eftersom vi inte ätit något sen frukosten på Arlanda ca tio timmar tidigare avnjöt vi en varsin tallrik osmanish på hotellrestaurangen. Skitgod kött-och grönsaksgryta, nom nom nom. På sena kvällen gick vi till strandpromenaden och kollade in Sides kvällsliv. Jag ångrade redan där och då att jag inte tagit med mig mer heltäckande kläder och mössa för man blir attackerad av svensktalande försäljare överallt som vill kränga fejkkläder och båtresor. Och som gillar blondiner. Pölööh..

Sides turismindustri är stor och svenskinriktad. Men det här hade jag inte väntat mig. Alltså, wtf?!

Kaka + Strawberry daiquiri

Ett ledset tempel. Side verkade vara en enda stor tempelruin. Allt var ruiner.

Dag 2
Eftersom catty garden ligger ungefär 50 meter från en moské vaknade vi runt kl 6 av kallelsen till bön som skrålar ut från minareterna i enorma högtalare med skrapigt ljud. Än så länge skrattar vi bara hjärtligt åt eländet men i slutet av veckan, när vi hört det 7 gånger om dagen kommer det nog inte vara lika kul.

Idag låg vi på stranden hur länge som helst och njöt. I vattnet är det minst 25 grader! i skrivande stund avnjuter jag och stein en apertif på balkongen med ett rosé vi hittade i närmsta matbutik. Det har en grönaktig fällning in sig som jag försöker tro inte är farlig. So long!

Bleka, men glada!
Den grumliga sura rosén. Hu.

Dag 3
Solen skulle bjuda på 31 smaskiga grader och ljummet vatten även idag, så vi hängde vid stranden idag med. Det finns två stränder i Side, den västra och den östra. Vi har bara cirka fem minuters gångväg till den västra och flera kilometer till den östra så vi har inte provat den än. Vi har frågat turkarna om det är någon skillnad på stränderna och han sa väl ungefär såhär:
västra stranden: många tjocka bajsbruna pensionärer och mycket försäljare men fin sand och långgrunt vatten. (fast i verkligheten är det inte alls långgrunt!)
Östra stranden: han söker ordet på engelska länge men kommer inte på det och fäster blicken i oss och säger med eftertryck "-Kiss". Vi kan bara humma förstående när han fortsätter förklaringen om att det är glesare på folk och mindre långgrunt där. Kiss kom jag och Stina fram till att det måste stå för större kornstorlek på sanden, eller till och med sten, huga!

På kvällen, när vi var rejält soltrötta (och lite röda..) gick vi ner till Side centrum bland alla miljarder försäljare och restauranger. Vi hade bestämt oss för att köpa en slags lampa som hänger i var och varannan butik här. De är förmodligen inte så äkta turkiska som de utger sig för att vara men de är skitsnygga ändå. Dessutom gick vi in hårt för att lära oss att pruta. Efter att ha dividerat med försäljare i fyra-fem butiker hamnade vi hos en sjätte som inte alls var lika påstridig som de andra. Han hette Mehmet och bjöd oss på äppelte, granatäppelte och en omgång vattenpipa, eftersom jag skulle köpa ny tobak till min pipa. Han och hans kusin öppnad upp en helt ny pipa och helt ny tobak för oss, jag tror inte de rökte så ofta annars, haha. Nåväl, 75 lira (300 kr) senare och två lampor, en mangotobak och en kokostobak rikare gick vi därifrån.

Lamporna som såldes ÖVERALLT. (ja, jag köpte en)

Dag 4
Stina övertalade mig två saker under resan: vi ska åka båt och vi ska äta fisk!

Det skedde idag. Vi åkte piratbåt till grannstaden, åt grillad fisk på en pir och badade i skyhöga vågor. Där träffade vi även en gubbe med en apa. När herr nilsson satte sig på mig passade den på att kissa, pöh. Då fick jag en anledning att hoppa ner i havet igen, winning!!
Efter detta blev vi avstjälpta på en skitjobbig marknad där vi skulle uppehålla oss i två timmar bland krängande turkar och fejkkläder och fejkklockor. Vad som inte ingick i informationen vi fått var att vi inte skulle få åka båt tillbaka utan vara tvungna att sätta oss på en packad buss utan AC hem till Side igen. Tur för de otrevliga turkarrangörerna att havsbadet var så underbart när resterande resan bara andades känslan av att "fösa turister på kortast möjliga tid".

Piratbåtarna! Det här måste vara sekunderna innan samtliga tre krockade med varandra, haha. Det gav verkligen ett SÅ gott första intryck.

Jätteglada i stora vågor!

Min apa :D

Dag 5
Fredag. Sol. Varmt. Idag bestämde vi oss för att stanna på hotellet och ligga vid poolen och gotta oss hela dagen. Vid stranden är det jättemycket folk och försäljare, vid poolen är det tyst och lungt. Perfekt för plugg, alltså. Idag var båda duktiga och läste läxorna så att säga (varvat med plaska det i poolen och stekandet i solen).

Dessutom anordnade hotellet sin för säsongen sista "turkish night" som vi faktiskt gick på. Haha. Turkisk buffé och turkisk dans, allt med en lätt ton av chartersvensson och turistfösandet igen. Det var magdans och traditionell turkdans. Lite beklämmande att se på när svenskarna skulle härma detta.. Men de tre receptionisterna/bartendrarna/servitörerna/städarna som jobbar här och som tycker om oss lite extra, vad jag tror, bjöd på en egen dansshow, det var kul. Att jag och Stina blev upptvingade och fick dansa framför alla glada gäster hade INTE varit möjligt utan öl i kroppen.

Öl i kroppen innan dansen.
Öl i kroppen innan dansen pt. 2

Dag 6
Enligt väderleksrapporten sista soldagen för vår resa. Därför beskriver vi dagen med två ord: sola och plugga. På kvällen gick vi ut till Side och åt vår sista restaurangmiddag, nom nom nom. Och så tog jag kort på marknaden.


Goff goff

De fejna lyktorna igen.

Inuti moskén. Tyvärr skitdåligt ljus pga fel inställningar men jag vågade inte störa de koncentrerade männen med mitt klickande.
Muslim-Stina

Dag 7
Som väntat vaknade vi idag inte av att solen strålade in genom gardinerna. Denna dag bjöd på svensk molnighet, fast i 25 graders värme. Eftersom det inte gick att sola idag slöade vi på rummet fram till lunch och gick sedan till vår vän moskén för att titta. LITE kultur måste vi ju uppleva. Väl där träffade vi en liten muslimman som entusisatiskt beskrev hela islam och visade oss tvättnignsritualen innan bön och såg till att vi fick sitta längst bak på kvinnoplatsen när de bad. Visst att det kändes väldigt främmande, men jag är faktikst väldigt nöjd med att vi gick dit. Det är intressant att faktiskt för första gången satt mig in i hur en annan religion än sveriges kristendom under skolavslutningarna fungerar.



Dag 8
HEMRESA. Väldig hemlängtan. Jag sov sjukt dåligt under natten och det kan ha berott på resfeber, eller det faktum att det var tropisk regnstorm utanför fönstret. Det regnade så gruvligt mycket att fälten var täckta av säkert en 20 cm vatten när vi åkte hem genom sydkusten till flygplatsen. Flygresan var lite turbulent, men värre har jag varit med om. Nu är det bara så sjukt härligt att vara hemma. Kära hemma.