Jag har gått för långt, kan inte sluta gå
Hjärtat sitter utanpå, slår inte som det brukar slå
I ett ensamt rum, en sekund blir tusen år
För ljus att nå, så djupa sår
Sjunker lite lägre för varenda gång jag vänder om
Men jag vänder om, än en gång
Orden fastnar halvvägs jag vet inte hur jag bär mig åt
Samma gamla visa med vet inte vad det är för låt
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar